Hej!

Mitt liv är påväg in i en ny fas och jag freakar lite glatt ur. Du vet grundskolan, man går i en skolgång som är likadan i 9 år och jag är påväg att gå ut. Om 5 veckor har jag sommarlov och sen är jag ett nytt steg på väg mot ett vuxet liv. Har inte tyckt att det verkar så läskigt tidigare, men nu känner jag mig skrämd. Jag satt och diskuterade politik och faket med pappa för någon kväll sedan och då insåg jag hur lite jag egentligen vet om den värld jag är påväg in i. Det kanske inte är så konstigt att jag inte vet så mycket, men ändå. Jag har ofta varit en person som vill lita på den fakta jag har och se världen ut i från den. Trots att jag är så, så finns det forfarande en del av mig som vill se allt som det är och inte veta en massa fakta. Men det är svårt, jag har svårt att släppa kontrollen helt enkelt, att vara spontan är inte riktigt min grej. Men denna situvation som jag är påväg in i har jag ingen kontroll alls över och det är så pass nytt att jag inte riktigt vet hur jag ska hantera det. Kanske är det bästa att inte hantera det utan bara flyta med, fast även om jag flyter med så kommer samma känsla av lite glädje, skrämmande ångest finnas där. 

 

Ja jag har inget svar på min fråga, men det känns skönt att bara sitta och rabla om det och tro att det kanske finns någon där ut som kan läsa mitt dravel och inte tycka att jag är helt i från vettet. Det är bara skönt att tro att kanske någon vill lyssna på vad jag har och säga. 

Hoppas era liv flyter på!

KRAM