HEJ

Tänkte bjuda på en gammal bild som jag gillar, det är från i våras när jag fick min systemkamera (bästa presenten någonsin). System kameran var något som jag hade önskat mig länge och tjatat på länge och mina föräldrar har inte så mycket pengar, pga vi är en stor familj och andra saker, så mamma hade rätt ut sagt att jag förmådligen inte skulle få en kamera. Självkart var jag ledsen och så, men jag visste att mamma och pappa jätte gärna ville ge mig en kamera men att vi inte hade råd. Men då på min födesedag så fick jag en kamera otroligt någ, jag blev jätte glad och förvånad och helt enkelt skit glad. Min kamera är en sådan här sak som jag alltid kan säga tack till pappa, mamma och farmor för jag är evigt tacksam för denna lilla uppfinning, den har gett mig så mycket glädje och möjligheter. 

Det här med att mamma sa att vi inte hade råd är något som våran familj har tacklats med så länge jag kan minnas. Det har varit en sak som jag alltid skämts över och varit rädd för att vi en gång inte skulle ha råd att få mat på bordet , betala räkningarna m.m. ( vi har alltid haft mat på bordet och vi har alltid fått räkningarna betalade). Jag var även rädd för att  vi inte skulle ha råd med något som hade med skolan att göra eller att någon skulle förstå att vi inte alltid hade pengar trots att vi alltid klarat oss. Jag tror att denna rädsla är något som alla känner någon gång igenom livet, och att det är nyttigt att känna detta för då kan man få ett svart mot vitt och vet hur det är att ha bra med pengar så att det inte känns som man alltid är fattig. Jag tror även att denna rädsla har format mig i mitt ekonomiska tänkande. Jag har alltid varit snål och när jag började få egna pengar att spendera på kläder jag behövde, så fick jag lätt skuldkänsor över att jag kanske skulle klarat mig utan en av tröjorna. Jag tog mig med tid ifrån skuldkänslorna och kan nu spendera pengar och njuta av om grejorna jag köper. Dessa känsor har gjort att jag är rädd om mina pengar och sällan är helt utan pengar och alltid tänker ekonomiskt. Jag tror även att det kan påverka mina yrkesval i framtiden just för att jag vet hur det är inte ha så mycket pengar och att jag därför kommer söka mig till en högre utbildning med chans till högre lön. Jag vet mycket väl att man kan vara vädigt lycklig och glad utan pengar för trots all oro jag har kännt så har jag alltid behållit mitt leende och fortsatt blicka framåt och FRAMFÖR ALLT fokuserat på det VIKTIGA MIN FAMILJ, jag har alltid känt att det är det som är viktigt genom allt jag har en familj som älskar mig och som jag älskar innerligt. Det finns personer som har mindre än det och det har fått mig att verkligen värdesätta min famij. Att tänka på detta har gjort mig glad och lycklig. Men jag tror att jag alltid ändå undermedvetet kommer söka mig till en bättre ekonomisk situvation än vad jag har haft som barn.

 

Det finns många som har haft det sämre än jag och min familj ekonomiskt och vi har alltid haft så klarats oss. Och allt ekonomiskt är påväg uppåt och håller på bli bättre. Trots dom ekonomiska svårigheter vi har haft så har min familj alltid värdesatt att ändå kunna göra saker, för att njuta av livet och ha upplevelser som förgyller vardagen bara genom minnet av händelsen. Vi har valt detta instället för lyxigare mat på bordet eller renoveringar, det är ett val jag är väldigt stolt över att mina föräldrar gjorde. 

 

Detta ämne är något jag aldrig riktigt pratat om utan som jag mest grubbat på för mig själv, det är ett ämne som jag tycker är viktigt att ta upp och prata om i te.x. skolan speciellt när barnen är mindre för då har man inte den ekonomiska synen och förstår inte och det kan leda till att man mår dåligt eller kanske i vissa fall ätstärningar med tanke på att barnet vet att föräldrarna har lite pengar så då äter man lite. 

 

Jag har tur som bor i ett sådant bra land som sverige som har många skydd mot att folk ska hamna på gatan eller inte ha råd att köpa mat.

 

Jag är glad om ni som läsare har tagit er igenom hela texten, detta ämne är något som ligger mig nära hjärtat och något som jag delar för första gången med någon annan. Jag vet inte hur dålig våran ekonomi var när jag var barn utan det här är mina minnen och känslor från hur jag uppfattade det hela. Jag hoppas att texten har gett er en iblick i mitt liv och gett er något. Dom som läser det här känner förmådligen mig, men jag känner att det var något som känns skönt att skriva om och berätta hur jag har kännt igenom den här delen av mitt liv.

Till alla er som känner mig närmare JAG ÄLSKAR ER!! säger det säkert inte tillräkligt ofta men jag verkligen älskar er.

 

Kommentera gärna om era tankar och känslor om ämnet, skulle vara jätte intressant att läsa och en stor

KRAM

till er alla

 

KRAM

 

 

Tjenare moss!

Jag sitter hemma med ont i halsen allmänt trött och förkyld. Trots förkylning så är jag på riktigt bra humör idag, vet inte varför men jag är bara glad. Kan bero på et underbara vädret som vi har just nu, japp strålande sol och varmt!, vem gör det inte lättare att få ett leende på läpparna än solen?

Nästa vecka så ska vi på fjällvandring med skolan och det är sagt att det ska bli stålande väder och med utsikt till norge, så om jag inte är frisk då så har gud något emot mig.

Annars så händer det inte då mycket, min mormor fyller år på lördag, Grattis momma!, så om jag hinner bli frisk så ska vi fira henne.

Hoppas ni har det lite bättre än jag och KRAM PÅ ER!